theelephantes.blogg.se

Har säkert sagt det förut men jag säger det igen. Jag ÄLSKAR Kalevala-smycken. Kalevala är en finsk smyckestillverkare (anammar mitt finska arv och finska gener lite här). Jag tycker de är så sinnessjukt snygga (inte alla, men nästan). Det är ofta klassisk design på dem, många är gamla traditionella smycken, reproducerade såklart, eller med inspiration från en viss stil och tidsålder. Jag tycker både de dyra smyckena med snirkliga detaljer och de mer rustika varianterna är as-snygga. Särskilt deras ringar gillar jag. Priset landar på allt mellan en femhundring och 15.000 pix.

 

"The prototype for this Saame, or Lapp, ring is from around Kittilä and Enontekiö area. The rings of the Saame people often had tingling bangles or charms. By tradition, they were given to the family of the bride-to-be to celelebrate the betrothal. Saame rings were always made of silver."

 

Idag har jag funderat mycket på identitet... vet inte om det var för något jag drömde eller vafan som satte fröet till de tankarna. Tänker tillbaka sisådär en 6-7 år (fast det känns skitmycket, 6 år? Men jop, det är 6 år sedan jag var 18. Jag levde ett helt annat liv. Vet inte om jag var lyckligare. Det trot jag inte. Jag var inte missnöjd, inte alls, älskade livet (det gör jag nu också), men mycket friare, inte samma anvar. Den biten kan jag sakna. Ibland tänker jag "undrar när jag blir vuxen?" och idag slog det mig. Jag är vuxen. Vuxen och tråkig. Inbland känns det så. Samtidigt älskar jag tryggheten, är nog lugnare idag än jkag någonsin varit. Men ja. Jag saknar mitt 18-åriga jag ibland. Ibland behöver jag släppa mitt planeringsbehov tror jag. Tjejer, jag vill verkligen verkligen bara dra iväg på en helcrazy partykryssning någon gång, det hade varit awsome. Bara över en helg. 

Jag får som sagt sådana här ryck. Saknar impulsiviteten spontaniteten, ansvarslösheten och friheten. Men så är det, jag har jobb, plugg, sambo, djur, bostadsrätt... sådant som kräver lite ansvar. Ansvar och hänsyn. Kan inte bara lämna allt och dra. Och det vill jag inte heller, inte för allt i världen. Men jag behöver lite äventyr ibland. Om bara för en helg. Kanske därför jag drogs (och dras) till det militära. Efter en helg i uniform uppskattar man det enkla i livet, som en säng, torra byxor och rinnande vatten. Ja..... 

Jag älskar mitt liv. Men ibland är det trist att välhja. Och ibland behöver vi inte. Ibland kan vi ha kakan OCH äta den. Så det så. 

En annan sak jag saknar är träning. Insåg på gymmet igår att FYFAN vad otränad jag är. Jag började spela fotboll när jag var 6 år. Jag har spring-priser från 1997. Jag har ridit, spelat forboll, sprungit, rört på mig sedan jag var liten. Jag hade inga problem alls att spela match i 90 minuter (mitt-mitt, dvs, spring arslet av dig på hela planen) för så lite som 5 år sedan. Innan jag skulle mönstra och rycka in, 2009-2010, kunde jag tillbringa 1,5 timme på gymmet på förmiddagen och träna fotboll lika länge på kvällen. 5-6 dagars träning i veckan var inget ovanligt och inga problem (observera dock at jag varierade träningen, både gällande intensitet och slag, för att inte köra slut, varken på mig själv eller en specifik muskelgrupp). Idag går det i perioder. En bra period blir det medelhård träning3 gånger i veckan. En dålig period kan det gå 1-2  månader med enbart promenader. (Tack gode gud för att jag har hund som "tvingar" ut mig.)

Det jag ville komma till i alla fall. Är att jag saknar träningen. Saknar att vara vältränad. Att orka. Att vara stark. Behöver inte superkondition igen, men vill inmte behöva se mig själv som en otränad slöhög heller. Det känns inte som jag. Så nu räcker det med det. Nu är det träning på schemat. Annars jävlar får jag med mig själv att göra.

Är jag idag. Trött tröött trött. Jobbade till 19 igår, åkte till gymmet (yes!), duschade, käkade medan vi såg ett avsnitt av Orange is the new black, via netflix, helt okej serie. Tog en kort kvällssväng med Athena. Borstade tänderna och sån. Ja och sedan var ju klockan 23 redan.  Gah. Sedan knade jag klockan 1:00 av att Athena vare uppe och drack vatten. 05:00 vaknade jag igen av att hon var uppe och tassade. Vågade inte chansa så vi gick ut och kissade. Då vaknade jag till såklart, blir så när man går ut i 20 minus... Blev trött igen lagom tills Sebastians klocka ringde 06:20. 07:25 gick Sebastian tilljobbet och jag somnade om, visste att jag hade ett larm 8:30 också, men vaknade 09:00 och hade inte hört något larm alls? Satte ett nytt larm 09:30 och skulle bara blunda lite... eh, vaknade 10:00.... Suck, jaja, nu är jag vaken. Hur kan man vara så trött?Jobbigt.  

 

Idag är det visst kallt ute. Mysigt att solen skiner, men det ska väl ligga på -20 något antar jag... Skoj. Har käkat frulle (har blivit riktigt bra på det, heja mig) och ska snart ut med Tens tänkte jag. Gå till Ica och köpa mjölk. Sedan plugg (i onepiece känns passande) och fixa lite middag tills Sebastian kommer hem. Är ju fredagsmys idag och jag är ledig i helgen. Tönkte göra skinkschnitzel med potatismos och kanske lite polkabetor (som rödbetor fast de är randiga, jättefina!)(ja, jag köpte dem mest för att de är fina...), vet inte vad jag ska göra med dem än dock, ångkoka, ugnsrosta?

Skinkschnitzel tycker jag är gott och prisvärt. Man kan antingen köpa köttet som heter skinkschnitzel och är färdigskivat, men jag köper ibland skinkstek eller fläskbog och skivar själv också. Sedan bankar man skiten ur köttet med en köttklubba och panerar i ägg och ströbröd, stek på medelhög värme ett par minuter på varje sida. Kött (svenskt off course) brukar man få tag på för mellan 40 och 80 kr/kg. Vet inte vad jag ska göra för sås till? Hittar nog på något. Örtsås brukar alltid funka annars.   

 

Känns kul att laga mat, har haft lite dåligt med inspiration till det på sista tiden (men mat har det ändå blivit), så nu ska vi ändra på det! Imorgon är jag sugen på hemgjorda hamburgare med massor av grönsaker och dressing (hemgjord, vet är lite nördig och så), fast bröden är färdigköpta ;) Vi får väl se. 

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och plugga lite. Tjupp!

Eftersom jag är smart och tänker läsa C-kursen parallellt med jobb och en kurs i företagsekonomi (den är bort prio sist, kör det sig med den tentar jag av den i augusti istället, ska göra en grym c-uppsats först och främst, därefter i prioriteringsordningen kommer Sebastian och djuren) (inte långt efter dock, hehe, men måste verkligen fokusera på skolan nu) så är det diciplin och inte slösurfande som gäller. Efter det jobbet, vill gärna inte vara skuldsatt mer än jag behöver, men kniper det så ryker ett eller annat jobbpass också ska ni veta. Övriga nära och kära... ja, ni får helt enkelt ha lite överseende med att jag inte har jättemycket tid över, men ja, det är fem månader och jag ska väl leva lite också... så det går nog bra. Därefter i prioriteringsordningen tar jag ekonomikursen om det inte skiter sig. 

 

Är i alla fall väldigt nöjd med att jag börjar den här terminen ordentligt. Har det hyfsat röjt och i ordning hemma (det är grunden, fallerar det så vettefan hur det kommer gå, allt måste liksom inte blänka och lukta nyponroser men att slippa diskberg, klädhögar, papper i en enda röra, kaksmulor och kaffesump utspritt i lägenheten kommer verkligen underlätta för min koncentrationsfömåga). Jag har börjat med att snart ha plöjt igenom ett temanummer om pedagogik och ska ge mig på paperskrivande så fort jag kan. Ekonomikursen har bara G/IG-uppgifter (+en tenta på slutet då) så det känns skönt. Känner att jag är i fas i livet och det är så skönt, har koll på plugg, räkningar, djuren, matvanor, jobb... ska hålla i träningen och komma ihåg att slappna av och bara njuta (ta ett extra långt bad, gå på massage, stänga av mobilen och umgås med min pojkvän på kvällarna) bara så tror jag att jag kan upprätthålla den här eftersträvansvärda balansen i livet. Hoppas. 

Känns bra just nu i alla fall. Tar en pluggpaus som vanligt och tar hundprommis och promenad nu. Tjoooooo.

Som vanligt då. 

Det här med feminism. Hur satans intressant hade det inte varit att ta, typ, 10 nyffödda barn, 5 av varje kön, och avskärmat dem från all mänsklig kontakt, låtit dem växa upp tillsammans och se hur de betedde sig. Re-do evulution typ. Såklart inte genomförbart i verkligheten, men tanken är spännande. Jag menar, de existerar de facto biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Dock är vi så pass utvecklade som art rent intellektuellt så vi har möjlighet att kompensera för det här. Det krävs till exempel inte råstyrka för att bli framgångsrik i vårt samhälle. Och det är väl främst de fysiska aspekterna som skiljer sig åt mellan könen. Men även vissa andra hormonella skillnader finns ju. Och hormoner har, som ni vet, en rätt avgörande roll för vårt beteende. Miljö vs. arv, den ständiga frågan. I djurriket är det ju just så att råstyrka=makt, den starkaste överlever, och med det i åtanke är det väl inte jättekonstigt att honom och kvinnor i många arter och kulturer blir underordnade... men som sagt, moderna människor i i-länder har andra förutsättningar för överlevnad, vi borde vara tillräckligt intelligenta för att kunna bortse från en sådan sak... 

 

Synd som sagt att mitt experiment tyvärr inte är genomförbart, både av praktiska och etiska skäl.                              

Jag ör hur som helst, vilket jag säkert redan sagt, övertygad om att den enskilda människan som individ bör få representera sig själv, utan att man för den sakens skull bortser från faktorer som spelar roll, som uppväxtmiljö, genetiskt arv, sociala strukturer, etc etc etc. Det är sådant som  skapart en indovod. Men i samspel, enbart spciala strukturer kan aldrig resultera i en särskild egenskap hos en individ.

Nej. Nu ska jag sluta innan jag snurrar bort mig själv. Tycker fortfarande att alla människor har samma värde (eh, med vissa undantagsfall, som dock i sådana fall avgörs av enskilda individers medvetna handlingar...) men kommer aldrig hålla med ideologin feminism. I dagsläget i alla fall. Sorry. Tycker bara inte att resonemanget och fokuseringarna är hållbart. Men så är jag ju överhuvudtaget väldigt restriktiv med att sätta en politisk ettikett på mig själv. Mina åsikter är mina och tillhör ointe någon särskild politisk ideologi, även om jag ibland lutar mer åt ett visst håll än ett annat. Tyccker dock typ lika ofta att moderaterna, socialdemokraterna, vänsterpartiet och sverigedemokraterna är ute och cyklar. Men jag skulle aldrig få för mig att rösta varken vänsterparti eller sverigedemokrat. For the record.

Nu ska jag plugga och diskutera pedagogik som vetenskap och verksamhet.
Tjo.

 

Seppo och Gracie.

Bilden är alltså inte en optisk illusion, det här är två fullvuxna ragdolls. Säger ju att min katt är pytteliten. I verkligheten ser de ännu roligare ut bredvid varandra.

Är verkligen dö-trött, vaknade och oroade mig för allt och inget klockan 5 i morse, bara för att jag sa att jag skulle sova ut efter 20 timmars jobb i helgen förstås... Har förberett färdigt min presentation. Nu är det bara att spela in skiten via VoiceThread och skicka i väg. Tänkte egentligen ta bilen till Härnösand och göra't på plats, men eftersom ingen annan från Sundsvall skulle åka upp så iddes jag inte... Men det blir ju en, eh, kul utmaning att försöka mig på massa tekniskt skit.

 

Annars då. Katten nyser och hunden dricker ovanligt mycket vatten. Hypokondrikern i mig är livrädd för livmoderinflammation typ, men den logiska delen av hjärnan vet att hon annars kan bli extra törstig kring löp ändå. Kan bero på hormonförändringar osv. Har stenkoll på andra förändringar. Men just nu är hon superpigg, nästan rastlös, verkligen ingen dålig aptit, inte dålig i magen (ja, jag skriver om min hunds bajs här nu). Ska köpa en termometer imorgon och se så hon inte har feber (trevligt, ja). Har hon det blir det bums in  till veterinären, annars avvaktar jag, Tycker det här är så jobbigt dock... Kan ju vara något allvarligt fel om de dricker ovanligt mycket... Men som sagt, i övrigt mår hon toppen, blev glad och busig när hon hälsade på en annan hund förut idag. Även på promenaden, ca 4 km. Ska ta en till nu faktiskt, hon är som sagt lite rastlös. Min lilla älsklingsvovve.

Sedan blir det dusch och presentationsinspelning.

Hejhopp.

Wish this picture could represent my brain:

Probably looks more like this though:

Så var det ett nytt år. Hade en jättetrevlig nyårsafton och en slö nyårsdag. Som det ska vara. Var inte bakis dock, skönt. Betyder dock att det är hårdplugg som gäller framöverför mig. Har en hel del jobb inplanerat framöver + en rapport som ska in. Lite dålig timing. Tog mig lite julledigt för att umgås med nära och kära istället för att plugga så jag får väl skylla mig själv för att den inte är så klar som den borde, men det ska vi nog greja. 5 A4. Satsar på C som betyg. Utgångsläget. Skönt att kunna lägga ribban själv och inte tvunget rikta in sig på ett A. Klart det är kul att få bra betyg, men jag känner lite... kommer de här 5 A4-sidorna vara avgörande för om jag får ett jobb eller ej? Knappast. Då prioriterar jag hellre annat. Men gärna ett C som sagt.

Annars då.

2014 kommer att bli det året som jag:

 

Ni ser. Nya utmaningar, mål och milstolpar i livet. Jag tror 2014 kommer bli ett bra år.

Jag har inte några formella nyårslöften direkt, men om jag funderar lite över vad jag vill göra annorlunda, förbättra eller utveckla 2014 blir det nog nåt sånt här:

Idag är det dock plugg plugg plugg och plugg som står på schemat. Jävla rapport. Nu kör vi.